Tråkigt

Jag har tråkigt. Riktigt tråkigt. Tänk så knäpp man är; i snart två år har jag längtat efter att få vara ensam en hel dag, men nu när den dagen har kommit så sitter jag paralyserad av sysslolöshet! Jag har ingen aning om vad jag ska göra... Okej, städa kan man ju alltid göra, men hur kul är det.
Jag saknar Y så jag kan dö! Och förbannar mig själv för alla gånger jag blivit irriterad på henne (senast imorse) för saker som hon inte kan rå för. Typ att hon inte gapar när vi ska borsta tänderna. Eller smular ner mattan när hon äter macka. Eller trilskas i största allmänhet. Vad spelar det för roll - hon är ju världens underbaraste unge iallafall. Jag ska bli bättre på att inte bli arg på henne för struntsaker!!!

Var ute och åt i Öregrund igår, med hela familjen. Det blev lite stressigt, eftersom T jobbade till kl 16, hem, duscha och sen iväg för att hinna dit till kl 18. Men maten var bra och Y uppförde sig faktiskt, nästan hela tiden! Skönt att faktiskt kunna äta när man är ute på restaurang! Efter maten en snabbis till Östhammar för kaffe och kaka innan vi var tvungna att åka hem med barn och till kissnödig hund. Jag var helt slut när vi kom hem och knoppade in före kl 23 för första gången på länge!

Idag måste jag handla. Katterna behöver mer sand i lådan och jag måste börja fixa till nästa helg. Kräftskiva. Man hinner liksom inte lika mycket när man har barn... Förr kunde man jobba koncentrerat i sista minuten och ändå hinna klart, men det kan man bara drömma om nu. Jag har å andra sidan inte ens bestämt vad vi ska laga för mat, så...

Snart lunch (mackor) och sen är det väl dags att hämta Y. Spännande att se om hon lyckats somna idag. Jag vill gärna sova....